Mora must (2009)

Mora Bryggeri har en något splittrad historia. Det ursprungliga bryggeriet grundades 1872 som ett bayerskt ölbryggeri och under årens lopp utökade man sortimentet med svagdricka och läsk. 1951 blev man uppköpta av Pripps som 1979 lade ner verksamheten.
Nitton år senare startade familjen Andersson det småskaliga Pehrsgårdens Bryggeri hemma i uthuset. 2003 gjorde man ett slags omvänt uppköp när man förvärvade vad som fanns kvar av Mora Bryggeri och anammade både företagsnamn och receptsamling.

Tillverkare
Mora Bryggeri AB
Skum
Relativt ljust, tätt och långvarigt. En krans av halvtätt bestående skum dröjer sig kvar runt glasets kant även efter det att den inledande skumningen är avslutad.
Doft
Fyllig bouquet av humle med en svagt fruktig nyans. Elegant och generös.
Färg
Mörk.
Smak
Fyllig och intensiv. Söt men med en fräsch beska. En elegant fruktig ton balanseras perfekt av en strimma karamelliserat socker. Avrundad, halvlång och len eftersmak av humle.
Förpackning
Erbjuds enbart på 50cl glasflaska.
Ingredienser (enligt etiketten)
Kolsyrat vatten, socker, sockerkulör (E150c), naturlig humlearom och maltarom (från korn), citronsyra, kryddextrakt, aromämnen, konserveringsmedel (E211).

Mora must (2009)

Om julen kunde smältas ner och tappas på flaska så skulle det smaka precis så här!
Slutbetyg: fem kapsyler

9 responses to “Mora must (2009)”

  1. Peter

    Aj aj aj vilken blogg-höjdare! (inte ironisk!)

    Nu har det sig så att jag är norsk och bor i Norge, men gillar er bröder och systrar på andra sidan gränsen rätt mycke. Ni har en del goda påhitt som vi stalltomter inte har varit i närleken av att hitta på; nämligen världens bästa bil, Volvo, och världens bästa juldryck, julmust – och en hel del andra saker. Men nu håller vi oss till julmust.

    Vet ni vilken lyckad situation ni befinner er i, kära bröder? Vi har ingen julmust alls i Norge! Vi har en grej som kallas "julebrus" (brus = sockerdrycka/kolsyrad läskdryck) – fast det är bara en röd, genomskinlig vätska med massor av socker och lite hallonsmak. (Det finns riktig nog människor som gillar julebrus, fast det är nog bara i brist på bättre vetande, tyvärr. Vi har till och med en "julebrus addict" som kallas "julebruskongen", se http://www.vg.no/mat-og-drikke/artikkel.php?artid=299516 – men det får vara hans grej.)

    Lyckligtvis är det inte bara jag i min familj som bara MÅSTE ha julmust. Min syster bor lite närmare gränsen än jag och tar i regel en tur några veckor före jul för att skaffa lite julmust till familjen, fast det bliver långt ifrån nog… Och vårt närmaste svenska handelscentrum är i miljonstaden Karesuando, där man kan bjuda på i alla fall TVÅ olika sorts julmust (vilket vi, mot bättre vetande, har varit rätt nöjd med, haha), nämligen Kopparbergs och Apotekarnas. Nu i denna bloggen ser jag vilken tråkig situation vi befinner oss i.

    Vi har diskuterat möjligheter för privatimport, men skräms av alla byråkratiska fällor man kan gå i. Smuggling vore kanske ett alternativ… det finns många sorts maffiaorganisationer, men troligen inte någon julmustmaffia… Hmmm…

    Spök till sida, jag får hitta på någonting bättre inför nästa jul.

    Gott nytt år på er!

Skriv en kommentar